Det lymfatiska systemet är otroligt intressant och när det inte fungerar som det ska kan man få många och jobbiga symptom.

I det här inlägget tar vi upp grunderna för det lymfatiska systemet. Vad det är och hur det fungerar. Detta blir ett lite tyngre avsnitt, men det kan vara bra att få med sig grunderna.

I del två kommer tar vi upp mer om vad som händer när det lymfatiska systemet inte fungerar som det ska, och i del 3 skriver vi om vad man kan göra för att få igång systemet igen, eller underhålla det för dem som inte blivit sjuka.

Det lymfatiska systemet är en stor del av kroppens immunförsvar och kroppens stora detoxsystem. Det kallas även för kroppens reningssystem eller avloppssystem. Det lymfatiska systemet rensar ut bakterier, virus, tumörceller och andra toxiner från kroppen.

Det lymfatiska systemet är otroligt viktigt för vårat immunförsvar. Om du till exempel bränner dig så är den klara vätskan som kommer ut, lymfvätska. Samma kan du tänka dig om du får en blåsa och det blir vätska under huden, det är lymfvätska. Kroppen sänder vita blodkroppar och ”mördarceller” till ett skadat område på kroppen för att städa rent och läka området. Det är som kroppens egna brandkår, städpatrull och ambulans i ett.

Så hur fungerar det lymfatiska systemet?

Lymfvätskan är en trögflytande, proteinrik vätska. Blodet har en egen pump för att forslas runt i kroppen; hjärtat. Men lymfvätskan har ingen sån naturlig pump. Det är skelettmusklernas rörelser och framförallt diafragman som är pumpen i det lymfatiska systemet. Lymfvätskan är överskottsvätska från blodomloppet, extracellulär vätska.

När vi andas in på ett biologiskt korrekt sett ska magen flytta sig utåt vid inanding och inåt vid utandning. Då ”masseras” diafragman som rör sig likt en pump som för lymfvätskan runt i kroppen.

När vi andas in genom näsan passerar inandningsluften, som då har med sig en massa bakterier och annat, våra bihålor. I bihålorna och via halsmandlarna får bakterierna sig en smäll. Det är kroppens första försvar mot sånt som vi inte ska ha i kroppen. Sen går luften ner i lungorna.
Våra bihålor är otroligt viktiga. Där produceras kväveoxid som är kroppens blodtryckssänkande medicin och dödar mycket av bakterier bland annat. Kväveoxid är väldigt potent och hjälper våra kärl att slappna och då kan lymfvätskan lättare passera. Det gör att lymfvätskan lättare kan ta med sig orenheter till reningsstationerna som våra noder, levern, njurarna och urinblåsan.
Halsmandlarna ska inte vara vårat första försvar. Bakterier och orenheter vi andas in genom munnen går inte igenom samma försvar och mycket hamnar i lungorna. Därför är det viktigt att både andas in och ut genom näsan. När vi andas ut genom näsan återfuktar vi slemhinnorna i näsan. Andas vi in genom näsan och ut genom munnen får inte näsan samma fukt. Du kan bli torr i näsan och även få sår i näsan. Du kan behöva återfukta med exempelvis kokosolja, hjälpa näsan lite innan den kommer igång att återfukta själv när du har fått igång andningen ordentligt.

När man börjar bli förkyld kan man känna att halsmandlarna eller andra noder svullnar. Det är för att de jobbar extra hårt för att bli av med bakterier och virus bland annat. Kroppen har ett fantastiskt försvar och fungerar det lymfatiska systemet som det ska så ska man inte bli sjuk. Vore inte det underbart!?!

• Lymfnoder –  de producerar ingenting, de filtrerar lymfvätskan och tar hand om virus, bakterier och tumörceller som inte ska komma ut levande ur noderna. Lymfocyter tillverkas i noderna och de är som vita blodkroppar som som utgör en del av kroppens immunförsvar.
• Blindtarmen – är som en ficka gjord av lymfatisk vävnad och full av bakterier. Man tror att bakterierna är som en reservoar som kan användas när tarmens bakterieflora skadas. Om ditt lymfatiska system inte fungerar som det ska kan det bli ett litet baksug och avföring kommer ner i blindtarmen. Detta är egentligen ingen fara, men blir det långvarigt fylls den med avföring och eller dåliga bakterier och det kan göra mycket ont. Ofta är det inte alls blindtarmen som är problemet, utan noderna i tarmkäxet som är ”beklämda” och gör ont. Men tarmkäxet är ett ganska bortglömt ”organ”. Man har kommit på att man bara kan operera bort blindtarmen för den ”har ju ingen viktig funktion”. Personligen tror jag (Tine) att den har en viktigare funktion än vi idag upptäckt, men vad det vet jag inte. Känns bara som att den är viktigt annars hade vi väl evolutionellt sett prioriterat bort den?

Koldioxid sköter andningsreflexen

Det är koldioxid som sköter andningsreflexen och pH värdet i blodet, kroppen behöver andas för att få in syre till kroppen och transportera ut rätt mängd koldioxid.

Syre behövs i alla våra celler för att dess metabolism ska fungera.
Vid stress andas vi oftast fel och många börjar andas mer häftigt, en del börjar hyperventilera. Vid kronisk hyperventilering uppstår Hypokapni. För mycket koldioxid vädras ut och blodet blir basiskt. pH stiger alltså i kroppen.

Låga halter av koldioxid i blodet gör att blodcirkulationen till hjärnan minskar, de små blodkärlen drar sig samman vilket i sig leder till syrebrist i hjärnan. Detta kan visa sig via trötthet, svårt att sova, yrsel och synrubbningar till exempel.

Även migränliknande huvudvärk uppstår på grund av att blodkärlen i huvudet blivit utmattade efter att ha varit i en sammandragning så länge och när de ger efter spänns de ut mer på grund av blodtrycket och du får en ”migrän”.

Kroppen försöker, som skrivet ovan, alltid att hålla en balans mellan syre och koldioxid. Men efter en tid där kroppen fått jobba på en hög växel för att uppnå denna balans, börjar den få slut på sina buffertar och olika brister uppstår som kan visa sig i utmattning. Man kan behöva lång återhämtning efter en promenad, och det mesta arbete leder till en trötthet som inte är i proportion till det arbete man gjort. Värken ökar också i kroppen.

Vid för långsam andning eller andningsuppehåll, uppstår istället hypoventilering. Man får ut för lite koldioxid ur blodet och det blir kvar i blodet som kolsyra. pH-värdet i blodet sjunker och blir surt.

Syrebristen gör att musklerna slår över till en anaerob metabolism vilket betyder att glykos och glykogen används som huvudsaklig bränsle och mjölksyra bildas som en restprodukt. Även vid låg belastning bildas då mjölksyra och man märker ofta att man klarar av mindre intensitet och uthållighet. Musklerna hamnar i ständig energikris, man går i princip runt med mjölksyra i kroppen hela tiden.

Anders Lönedal från Coolmind Homeostas skriver följande på sin facebook sida:
”Till följd av den metabola acidosen, läcker magnesium (Mg) ut ur cellerna till blodet, och en del förloras med urinen. En funktionell magnesiumbrist uppstår (som inte alltid går att spåra med blodprover, även om blodvärdena brukar sänkas något), och de organ som har ett uttalat beroende av god magnesiumtillgång störs ytterligare. Detta gäller främst hjärnan och nervsystemet, musklerna, blodkärlen, tarmen och hjärtat.”

Hypoventilering har har såklart också negativa effekter på kroppen som exempelvis problem med koncentrationen, motoriken,  samt trötthet.

Vi ska ha svagt basiskt blod, runt 7.35 – 7.45 i pH värde. Kroppen försöker alltid att uppnå en balans. Andningen är som sagt det ultimata verktyget för kroppen för att styra koldioxid- och syrehalter, men även njurarna hjälps åt vid t.ex. för mycket syre genom att utsöndra vätejoner. Normalvärdena för koldioxid i kroppen ligger på 4.7 – 5.3.
Som en referens kan jag säga att mina toppar låg på 6.6 första gången jag träffade Anders. Inte så bra.

I en studie som först gjordes på möss visades det sig att under djupsömnen ökade ventriklarnas (hålrum i hjärnan) omfång från 14-20% och jobbade hårt för att göra sig av med slaggprodukter. Hjärnan fick alltså krympa för att göra plats åt dessa växande ventriklar samt att cerebrospinalvätskan kunde röra sig mer fritt och längre in i hjärnan för att skölja ur varenda cell. I vaket tillstånd rör sig den vätskan bara på ytan av hjärnan.
Man har senare gjort samma forskning på hundar, getter, babianer och sist människan och detsamma händer där. I människan växer ventriklarna från 20-30%.

I och med att detta bara sker vid djupsömn idag är det ett stort problem att så många av oss sover dåligt. Många djupsover inte. Människan är ingen nattvarelse, det är på natten vi ska reparera oss. När vi sover är (förhoppningsvis) det parasympatiska nervsystemet påkopplat, lugn-och-ro-systemet. Då trivs det lymfatiska (och glymfsystemet) systemet bäst och arbetar bäst för då har vi avslappnade kärl och muskler.

En god natts sömn är alltså inte bara viktigt för skönheten ;), men också för att våra hjärnor ska få sig en rejäl städning. Så inte nattsudda mer nu, få dig riktigt bra med sömn!

Följ med i nästa avsnitt där vi tar upp vad som sker i kroppen om det lymfatiska systemet inte fungerar som det ska.

Ha en fortsatt härlig dag!

Senaste blogginläggen