Det lymfatiska systemet – del 2

av | 14 nov, 2019 | Hälsooptimering

I Det lymfatiska systemet – del 1 förklarade vi vad det lymfatiska systemet har för funktion och hur det fungerar. Läs gärna det inlägget innan du fortsätter med detta.

I det här inlägget kommer vi att ta upp vad som händer i kroppen när det lymfatiska systemet inte fungerar som det ska och vad som kan ha lett till att flödet inte fungerar.

Senare kommer del 3 där vi skriver om vad man kan göra för att få igång systemet igen, eller underhålla det för dem som inte blivit sjuka.

Häng med, nu dyker vi!

Vad kan vara tecken på att ditt lymfatiska system inte fungerar?

  • Viktuppgång som du inte kan träna eller äta bort
  • Muskelförlust
  • Högt blodtryck
  • Trötthet
  • Återkommande inflammationer/infektioner
  • Värk i kroppen, i leder
  • Benen känns tunga och det är som att man vadar i vatten
  • Restless Legs Syndrome
  • Magproblem, både trög och snabb mage
  • Klåda

Stress och toxiner i dagens samhälle

Dagens samhälle stödjer tyvärr inte att vi ska ha ett hälsosamt lymfsystem. Vi får i oss mycket toxiner från olika industrier, bilar, flyg, maten vi äter, produkter vi använder etc. Detta överbelastar våra kroppar och vårat lymfatiska system får arbeta otroligt hårt. Vårat lymfatiska system ska kunna ta hand om bakterier, virus och tumörceller, inte en massa tungmetaller eller andra orenheter som vi andas in dagligen eller får i oss på andra sätt.

Idag är många stressade och stillasittande och även det påverkar vårat lymfatiska system. När vi blir stressade och vårat överlevnadssystem sätter igång så spänner vi automatiskt axlar och hals. Det gör att vi täpper till flödet lite till ca 200 lymfnoder. Som ni kanske minns från Del 1 så sitter runt 200 av våra 600 noder från axlarna och uppåt.
Detta får alltså en stor inverkan på det lymfatiska systemet. Det är ingen fara i akut stress, den som vår kropp har hittat ett bra sätt att hantera, men vid långvarig stress blir det också långvarig tilltäppning av flödet till dessa noder.

Idag sitter nästan alla med axlarna framåt och huvudet hängande i nacken och tittar på en liten skärm. Det orsakar stor stress på nacken. Vi täpper till noderna när vi sitter så. Detta är en trend som bara blir vanligare och vanligare. Kolla dig omkring när du är bland folk. Hur många står eller sitter inte med huvudet böjt framåt och axlarna framåt och tittar ner på en skärm? Kommer gamnackar att bli den nya normen, det nya skönhetsidealet? Och hur mycket problem kommer inte det att orsaka människan och dess lymfsystem? Dessvärre syns detta från mycket ung ålder idag. Även 1-2 åringar sitter med plattor och lutar huvudet framåt och täpper till systemet. Deras huvuden är dessutom större i förhållande till kroppen mot en fullvuxen människa och det blir ett riktigt tungt huvud som faller framåt och orsaker press på nacken.
Vi måste tänka framåt! Föregå med gott exempel för våra barn och ungdomar. Rörelse föder rörelse, stillasittande föder mer stillasittande…

Andning är otroligt viktigt för ett hälsosamt lymfsystem

Diafragman är lymfsystemets huvudsakliga pump.
När vi andas på ett biologiskt korrekt sett (magen flyttar sig utåt vid inandning) slappnar vi per automatik av i axlar och hals och får igång systemet.

Andas vi däremot bakvänt, vilket många gör idag, så rör sig inte diafragman som den ska och lymfvätskan får inte samma skjuts runtom i kroppen. Det är ofta långvarig stress som leder till att man inte andas som man ska, men även samhällets normer att ha platt mage (gå runt och dra in magen) gör att man andas fel och håller in magen vid inandning. Detta är dessvärre ett beteende som barn lär sig av sina föräldrar och andra i sin omgivning. Alla andas rätt från början, men sen lär man sig att andas fel genom samhället. Har du barn själv, titta på deras magar när de andas. De andas helt rätt.

Diafragman är en glatt muskulatur och all glatt muskulatur är känsligt för syrebrist, då krampar den gärna. Hjärnhinnor, lymfkärl, blodkärl, och urinblåsan är exempel på glatt muskulatur som är kopplade till det omedvetna nervsystemet.

När diafragman inte används och den får syrebrist så krampar den lite och drar ryggraden lite inåt. För att hålla emot och få ryggen i rätt position spänner vi musklerna i vår ländrygg och då blir det stopp nedåt. Vi har massor av noder runt bäckenet, sätet, ländryggen, i ljumskarna och kvinnor har även noder i vaginan.
Vi hämmar flödet i dessa noder och när vi hamnar i svank hämmar vi flödet in i de stora lymfkärlen som går efter ryggraden parallellt med venerna för det blir en åtstramning i dem. Det blir alltså ett stopp i systemet här med.
Och vad är det stora idealet idag? Jo, att svanka som kvinna…

Tänk dig att du stressat en lång period. Kronisk stress. Du har via stressen spänt dig i axlar och hals och klämt till flödet till noderna däruppe, samtidigt som du börjat andas fel och diafragman hamnar i kramp vilket har täppt till flödet i noderna i säte, ljumskar, och bäcken. Hur ska kroppen då kunna få igång ett hälsosamt flöde av lymfvätskan som hjälper dig att bli av med slaggprodukter i kroppen samt hjälpa dig mot förkylningar och andra sjukdomar?
Det kanske inte är så konstigt att många går runt med värk i kroppen och förkylning på förkylning?

Alla toxiner blir kvar i kroppen, och i värsta fall kan endel av toxinerna läcka in i blodet igen. Det blir för mycket för lymfsystemet att ta om hand om då flödet inte fungerar ordentligt.

Det tar tid att ändra detta då varenda cell måste sköljas igenom igen för att bli av med toxiner. Men det viktiga att veta är att du KAN bli frisk. Det tar tid, men det går.

Vätskedrivande är inte en bra idé

Kroppen producerar runt 2-4 liter lymfvätska per dygn, beroende på kroppsstorlek. Vätskan produceras dygnet runt och detta kan inte vi påverka.

Tänk dig scenariot ovan där du stressat mycket och täppt till noder både här och där i kroppen. Var ska vätskan och alla slaggprodukter ta vägen? Det blir för mycket slaggprodukter kvar i kroppen som belastar levern.

I takt med att lymfvätska produceras och stagnerar så blir den segare och segare. Lymfvätskan är en proteinrik vätska och proteinerna suger upp vätskan. Äter man en proteinfattig kost fungerar inte systemet heller optimalt. Processad föda, skräpmat, är alltså inte bra för lymfsystemet och det är viktigt att få i sig bra mat tillsammans med animaliska proteiner.

Det värsta man kan ge en människa med lymfstagnation, ödem, är vätskedrivande. Tyvärr delar sjukvården ut alldeles för mycket vätskedrivande idag när de ser att en människa samlar på sig vätska.
Då åker vattnet ut, men proteinerna blir kvar. När du sen slutar med vätskedrivande svullnar man ännu mer för vätska måste fyllas på igen och det ligger väldigt mycket proteiner i kärlen som behöver mycket vätska för att kunna flyta. Man blir alltså ännu mer svullen.

Kaffe, energidrycker och kolsyrade drycker driver också ut vätska och belastar kroppen. Håll dig till vanligt vatten!

Koldioxid sköter andningsreflexen, pH-värdet i artärblodet och cerebrospinalvätskan och får man i sig mycket kolsyra hamnar det i blodet och vi måste börja andas häftigare för att blåsa ut överskottet. Andningen hamnar då ofta i bröstet och då använder vi inte diafragman. Man kan säga att det blir som en stressreaktion för kroppen.

Hur kan man bli överviktig utan att vara fet?

Kroppen blir som en vattentank när det lymfatiska systemet inte fungerar. Det är en övervikt du inte kan träna eller fasta bort. Kalorifattig kost är alltså inte en bra idé.

Övervikten sitter i ett stagnerat lymfsystem. Man är inte lat!
Många med det här problemet kämpar sig blå för att bli normalviktiga och får ofta höra saker som ”träna mer, ät mindre”, ”kan jag, kan du”, ”det är bara att bestämma sig” etc. Och dessa personer kämpar och kämpar men inget händer. Eller så händer det nåt men sen återgår kroppen till att vara uppsvullen för man har inte rätat ut det underliggande problemet. Det lymfatiska flödet.

Fungerar inte systemet blir det konsekvenser.

  • Man kan svullna i delar av eller hela armen, benet, fingrar, tår.
  • Man kan känna sig tung och liksom tajt i skinnet.
  • Få förhindrad rörlighet.
  • Smärta eller en känsla av obehag.
  • Återkommande infektioner.
  • Hårdare och tjockare skinn (fibros).

De stora ”ventilerna” i halsen är designade så att den högra tar hand om 25% av lymfvätskan och den vänstra tar 75%. Det gör att det är långt från höger fot till vänster lymfventil, därför märks det ofta på höger fot först när systemet inte fungerar som det ska.
Våra vader är också som stora benpumpar och där har vi två kraftiga vener och två kraftiga lymfkärl som pumpar i rörelse. Man orkar inte röra sig så mycket när man blir större och då kan inte heller dessa pumpar röra sig som de ska. Lymfvätskan i vaderna stagnerar och det kan bli fettvävnad av det. Det blir ett hårt, proteinrikt fett.

Problem med magen

I magen har vi den största mängden bukvätska och den är där för att ta hand om toxiner som läcker ur tarmpaketet bland annat. Tarmen läcker nämligen lite hela tiden och lymfvätskan städar bort detta.
Diafragmarörelsen stimulerar också tarmarna att röra avföringen framåt. Fungerar inte det så blir det stopp i tarmen och det kan även bildas tarmfickor som fylls med avföring. Det blir svårare för avföringen att ta sig förbi för det blir som ”plack” i tarmarna.

Man kan också få för ”snabb” mage när det lymfatiska systemet inte fungerar. Det fylls då på med vätska i tarmarna för att kroppen vill göra sig av med skit och detta bara rinner rakt igenom. Därmed diarréer.

Vad är det mer som kan skada det lymfatiska systemet?

Vid cancer händer det att man opererar bort lymfnoder, exempelvis vid bröstcancer. Man tar bort noder OCH kärl. Även strålning vid cancer skadar kapillärerna och det skadar inflödet i lymfsystemet.

När någon haft återkommande problem med svullna halsmandlar och andra sjukdomar väljer vården ofta att operera bort dem. Det kan vara en bra utväg för vissa, det ska jag inte säga så mycket om, men man tar bort ett av kroppens viktiga immunförsvar. Tänk dig att du munandas, då kommer bakterier och virus först till halsmandlarna och sen ner i lungorna. Halsmandlarna får jobba hårt genom att ta hand om dessa bakterier, toxiner och annat. Har du då opererat bort halsmandarna är du mycket infektionskänslig. Virus och anant åker rätt ner i lungorna utan påverkan av kroppens immunförsvar.

Vid kejsarsnitt skär man rakt av många lymfkapillärer och kärl. Många kvinnor kan uppleva att de har en liten ”bulle” kvar på magen som de inte kan bli av med efter ett kejsarsnitt. Det är lymfvätska som ligger där och inte kommer någonvart och man måste då manuellt arbeta bort den vätskan.
Förr i tiden skar man lodrätt vid akuta kejsarsnitt. Det skadade inte lymfkapillärer och kärl lika mycket. Men dagens skönhetsideal har gjort att man idag skär vågrätt istället. Syns mindre med bikini, men skadar mer.

Även p-piller från tidig ålder samt graviditet påverkar lymfsystmet då det också är hormonellt. Psykofarmaka påverkar också negativt (mer om depression on lymfatiska systemet i ett framtida inlägg).

 

Åderbråck, celluliter och klåda

Ett felaktigt tryck i kroppen när man inte andas rätt kan leda till åderbråck och blåmärken. Du måste alltså få igång cirkulationen även här för att få bukt med det (mer i del 3 om hur du gör).

Vi har lymfatisk vävnad överallt och när lymfvätskan inte cirkulerar ordentligt så stelnar det lite (som jag beskrivit ovan) och det blir som små klumpar i det här vilket då är celluliter. Igen är det andning som är viktigt här och att andas rätt tillsammans med rörelse för att få igång cirkulationen (mer om detta i del 3). Skelettmusklernas rörelser är också med och hjälper cirkulationen men som sagt måste man andas rätt samtidigt också.

Apelsinhud är också kopplat till lymfan och dålig cirkulation.

(Mer om lymfmassage som bland annat hjälper åderbråck i del 3.)

Även klåda kan uppstå, speciellt vi ställen med mer noder, när cirkulationen inte fungerar.
Som ett exempel kan jag (Tine) säga att jag har otrolig klåda på brösten, rumpan, i ljumskarna, låren, och armhålorna.
När jag bodde i Nya Zeeland pratade jag med en läkare om min klåda på framförallt brösten som jag kliade sönder. Läkaren sa bara lite nonchalant: ”Det kan vara cancer. Hudcancer.” Jag fick ju panik! Herregud, ska vi inte undersöka detta vidare? Men det tyckte inte läkaren, istället skulle vi kika på det igen vid en hel check-up nåt år senare. Det blev aldrig av, men idag vet jag bättre…

Lipödem vs lymfödem

Många vet inte skillnaden mellan lipödem och lymfödem. Även jag (Tine) trodde länge att lipödem var en extrem variant av lymfödem.

Lymfödem

Uppstår när den lymfatiska vätskan inte kan cirkulera som den ska och det blir ett för stort tryck i subkutanvävnaden (lagret med fett precis under huden). Över tid hårnar den här vävnaden.

Lymfödem kan uppstå på olika ställen i kroppen och är ofta inte så symmetrisk.
Huden kan även bli lite förhårdnad.

Man brukar prata om primär och sekundär lymfödem.
Primärt kan vara ett medfött tillstånd och uppstå vid skada. Sekundär lymfödem kan uppstå vid trauma som operation, eller vid inflammationer (exempelvis reumatoid artrit) eller på grund av livsstil (fetma, inaktivitet).
Primärt och sekundärt lymfödem kan överlappa varandra.

Lipödem

Uppstår när kroppen skapar mer fettceller på olika ställen i kroppen, främst lår, höfter och rumpa, men även mage och armar kan drabbas.
Fettet som samlas som ödem kan likna på vätska så man kan tro att det är vätska man samlat på sig och inte fett.

Fettcellerna blir abnormalt stora och det blir även en inflammatorisk process i makrofagerna i cellerna. På grund av att det blir mindre plats mellan cellernakan det uppstå mikroaneurysmer i lymfkapillärerna. Små åderbråck. Och det sker en tillväxt av blodkärl i den onormala vävnaden. Detta på grund av att vätska mellan cellerna ligger kvar längre än normalt. Det blir ett tryck för det finns inte tillräckligt med plats för all vätska och de stora cellerna.

En med lipödem kan gå upp massor i vikt på kort tid.Mycket av det är vätska, men även fler fettceller skapas.
Fettansamlingen sker ofta på insidan av låren och knäna och kan leda till svårigheter att gå.

Ofta sitter fettansamlingen symmetrisk till skillnad från lymfödem och det är sällan fötterna är påverkade. Man kan ha helt normala fötter och från ankeln och uppåt är benen svullna av lipödem.

Huden är oftast inte hård som vid lymfödem.
Man kan bli trycköm och vissa personer får diagnosen fibromyalgi och hyperestesi (överkänslighet i huden).

På grund av förträngning i lymfkärlen vid lipödem så kan även lymfödem uppstå, ett så klaat sekundärt lymfödem.

Vårdens främsta behandling för både lipödem och lymfödem är kompressionsstrumpor och fettsugning. Men det finns ännu inte så många studier på den långvariga effekten av fettsugning vid lip- och lymfödem.

De flesta som drabbas av lipödem är kvinnor. Man vet inte varför det uppstår, men man tror att det är hormonellt då det ofta uppstår vid hormonella förändringar som puberteten, graviditet eller klimakteriet.
Man tror att kanske lipödem är en sjukdom i den lymfatiska cirkulationen.

Det lymfatiska systemet ska göra sig av med extra vätska från vävnader och när man har lipödem har man svårt att göra sig av med den extra vätskan som uppstår, speciellt när man står upp. En teori är att i och med att det lymfatiska systemet inte kan göra sig av med den extra vätskan får man för mycket vätska i kroppen som gör att fettceller sväller och till sist blir abnormala.

PCOS, PMS, Fibromyalgi och andra hormonella störningar… detta kan man få bukt med genom att balansera hormoner genom bland annat rätt andning. Det är otroligt vad mycket det lymfatiska systemet påverkar oss.

Lipödem i olika stadier.

Vad kan man då göra för att få ordning på sitt lymfatiska system och även få bukt med olika symptom och ödem?

Om det kommer vi att skriva mer om i del 3.

Vi önskar alla en trevlig dag!

8 Kommentarer

  1. SonjaS

    och vad gör jag om jag har problem med lymfan??

  2. Ulla Råsvall

    Jag har ju fyllt i de märkta obligatoriska fälten. Både namn och
    e – postadress.
    Varför står det ”fel”?

    • Tine Worén

      Var är det ni försöker lägga in email-adressen?

  3. Ulla Råsvall

    Artikeln verkar intressant och jag känner mig litet upprättad när jag tänker på bemötandet i vården.
    En doktor sade att jag hade bulliga ben och var alldeles för tung. Nu vet jag genom artikeln att det inte är mitt fel.
    Artiklarna borde läsas av läkarstudenter i utbildningen.
    Tack!

    • Tine Worén

      Åh, vilka fina ord om artikeln, tusen tack. 🙂

  4. Ulla Råsvall

    Tack, men jag känner mig så hjärntrött(ingen cancer) och har svårt
    att koncentrera mig.
    Intressant skrivet i alla fall. Äter mycket neuroleptika och antidepressiva. Det är tydligen inte heller bra om man har lymf-lipödem. Jag är 73 år och har inte haft progredierande lipödem förrän nu. Inget hormonellt tydligen.
    Varit okoncentrerad i många år.

    • Tine Worén

      Hej!
      Hjärntrötthet och svårt med koncentration kan mkt väl vara kopplat till kosten. Vad för slags kost äter du nu? En renare paleo-kost utan substitut kan vara att föredra i minst 30-60 dagar för att se om man får resultat. 🙂 Det hjälper även på ödem och värken som ödemen kan orsaka.

Senaste blogginläggen

Foam rolling – för lymfan

Foam rolling – för lymfan

Jag (Tine) fick diagnosen lipödem samt lymfödem hösten 2016. Det var efter ett besök hos Anders Lönedal i Töreboda. I samband med den diagnosen började jag med en hel del självvård, där andningen var absolut viktigast (läs mer om det här). Även massage på främst rumpa...

läs mer