Vår kropp sköter det åt oss varje dag, utan att vi behöver tänka på det: Matsmältningen.

Denna otroliga “manick” som vi inte tänker på när det fungerar, men vilket vi kan få hemska besvär av när det inte fungerar.

Utan vår matsmältning skulle inte vi klara oss så bra.
Det är den som hjälper oss att ta upp näring bland annat och både makronutrienter, som protein, kolhydrater och fett, och mikronutrienter som vitaminer och mineraler.

Det är viktigt att det här systemet fungerar för att vi ska kunna ta upp näringen i den mat vi äter och om vårat mag- tarmsystem inte bryter ner maten ordentligt så kan det bland annat leda till magsmärtor, uppsvälldhet, förstoppning eller diarré bland annat.

Men låt oss se hur matsmältningen fungerar, från maten på tallriken till att den hamnar i toaletten och så allt däremellan med enzymer och bakterier som hjälper oss i vardagen.

Hela mag-tarmsystemet är glatt muskulatur, det vill säga att det jobbar aktivt utan att vi behöver tänka på det. Det är det omedvetna nervsystemet som det kallas.

Mag-tarmkanalens uppgift är intag av mat, att finfördela maten och kemiskt bryta ner den. Maten ska förflyttas i systemet, ta upp näring och sen ska resterna komma ut via avföringen.

Ok, så låt oss se närmare på hur maten tar sig från mun till toalettstolen.

Hur tar sig maten genom matsmältningssystemet?

Organen som ingår i mag-tarmkanalen är mun, svalg, matstrupe, magsäck, tolvfingertarmen (som är en del av tunntarmen) tunntarm, tjocktarm, och ändtarm. Och så finns det andra organ som ingår i matsmältningssystemet men som ligger utanför mag-tarmkanalen; salivkörtlar, levern, gallblåsan och sköldkörteln.

Så var börjar man?
Jo, vi får börja med hur det ska fungera när allt är som det ska och vi börjar redan i munnen.

Munnen:

• Det börjar med att maten kommer in i munnen och vi börjar tugga den. Man ska helst tugga maten tills den blir riktigt finfördelad för om du sväljer för stora bitar kommer det bli jobbigare för kroppen att ta hand om och det kan även bli så att du tar upp mindre näring i maten.
  Tuggningen är en slags reflex som ska finfördela maten och blanda upp den med saliv. I vårat saliv finns ett enzym som heter amylas som bryter ned kolhydrater. Nedbrytning av kolhydrater börjar alltså redan i munnen och det är också där som största delen av kolhydrater bryts ner. Där finns också ämnen i saliven som hjälper till att ta död på skadliga mikroorganismer i maten.
• När vi tuggar maten ordentligt äter vi långsammare och blir mätta snabbare, alltså minskar det risken att vi överäter.
• När vi tuggar maten sänds en signal vidare i systemet att “mat var det här!” och då förbereder sig kroppen på att ta emot maten. När vi tuggar tuggummi förbereder vi kroppen på mat som aldrig kommer till exempel, och då börjar kroppen producera enzymer som inte behövs. Tuggar du mycket tuggummi så kommer de organ som producerar enzym att bli uttröttade, och produktionen minskar när du faktiskt behöver den – alltså när du ska äta!

Matstrupen

• Och sen sväljer vi maten ner i matstrupen som är ca 25 cm lång och där jobbar musklerna med att föra maten nedåt mot magsäcken. Så maten kanar inte bara ner utan arbetas neråt.
• Det tar inte så lång tid för maten att komma ner i magsäcken, endast ca 10 sekunder faktiskt.

Magsäcken

• Matens nästa anhalt är magsäcken som om kan rymma ca 1.5 liter mat. I magsäcken ska maten tas om hand och knådas ordentligt tillsammans med magsaften för att bryta ner maten till en sörja som tarmarna kan ta hand om. Magsäcksmusklerna är de tjockaste musklerna i hela magtarmkanalen och det är kanske inte så konstigt med tanke på att den ska knåda sönder maten ordentligt.
• Magsaften kommer ut från körtlar som finns i vecken i magsäcken och det produceras faktiskt så mycket som 2-3 liter magsaft per dygn! Det som gör magsaften sur är saltsyra som produceras i körtlar i magsäcksväggen. Saltsyran ser till att enzymer aktiveras i magsäcken, som till exempel pepsin som bryter ned protein till aminosyror, och dödar också olika mikroorganismer.
• I magsäcken finns ett fint alkaliskt slem (alltså basiskt), kallat Mucosa, som skyddar väggarna mot den sura magsaften så att de inte fräts sönder. Det kan återbildas väldigt snabbt för att ersätta slitet material. Om man får en infektion av Helicobacter Pylori kan man få magsår. Det är den enda kända bakterien som tål magens låga pH nivå på ca 1.5.
• Många lider av halsbränna, magkatarr och sura uppstötningar och behandlar detta med olika preparat från apoteket, till exempel omeprazol, pepsin, novalucol eller exempelvis bikarbonat. Men det kan göra mer skada än det hjälper.
  Halsbränna och sura uppstötningar kan bero på för lite saltsyra i magsaften. Det gör att maten inte bryts ner ordentligt och om den inte bryts ner ordentligt skickar kroppen maten uppåt igen – halsbränna och sura uppstötningar.
  Stress kan göra att vi producerar mindre saltsyra. Därför blir det alltså problematiskt när vi äter medicin som sänker vår magsyra ännu mer. Magsyran ska ju som sagt också kunna döda olika mikroorganismer, och med sänkt magsyra blir vi mer mottagliga för t.ex. parasitinfektioner, Helicobacter Pylori och annat.
• Magsäcken har en övre och nedre magmun. Den övre magmunnen sluter tätt upp mot matstrupen och den nedre magmunnen leder till tunntarmen och sluter tätt ned dit, så att maten inte rinner ner innan den är färdigbearbetad i magsäcken.
• Magsäckstömningen brukar pågå i ungefär 4 h efter en måltid, då maten alltså knådas och blandas med magsyran för att brytas ned ytterligare.

Tolvfingertarmen

• Den övre delen av tunntarmen är tolvfingertarmen. Den är ungefär 25 cm lång, och detta är matens nästa anhalt på resan.
• Maten pressas ner i tolvfingertarmen när den är tillräckligt processad i magsäcken. Där blandas den med galla från levern och bukspott från bukspottskörteln. Detta hjälper till att sönderdela kolhydrater, fetter och proteiner till mindre delar. Gallan bryter ner fettet främst och så kommer bukspottet, som är en slags cocktail av mat-nedbrytande enzymer, och finfördelar det så att vi sen kan använda fettet som energi i kroppen. Fettet är den makronutrient som tar längst tid för kroppen att bryta ner och det är också därför det är ett sådant superbränsle!
• Bukspottet innehåller även bikarbonat som gör bukspottet basiskt och sänker syran från den sura magsaften. Så om bukspottet ska neutralisera syran kan ni ju tänka er hur det blir om man tar bikarbonat via munnen ner i magsäcken för att man tror att man har för mycket magsyra eller då för mycket saltsyra i magsaften…. Det är FÖR LITE saltsyra som ger halsbränna och sura uppstötningar.
• Så tillsätt hellre nåt surt om ni har t.ex. halsbränna. Ett glas med citronsaft eller nåt sånt. Det låter konstigt, men det hjälper. Man kan också ta mag-enzymer före sina måltider, vilket är de enzymerna som ska finfördela och bryta ned maten, fast i tablettform. De hjälper till när ens egna nedbrytning inte fungerar helt perfekt, som exempelvis när du har en för svag magsyra. Men, som alltid behöver man få bukt med grundproblemet – varför fungerar inte din matsmältning? Men de här enzymerna kan hjälpa under tiden man försöker förbättra sin matsmältning.

Tunntarmen

• Så kommer vi till den här mastodont till tarm, nämligen tunntarmen som är hela 6-7 meter lång utsträckt (men 2-4 m ihop dragen i magen)!
• Tunntarmen har ett fint tarmludd, kallat mikrovilli; små, små veck och utskott som hjälper till att ta upp näringen i maten vi äter. Vid exempelvis celiaki och glutenintolerans kan tarmluddet vara skadat och vi får svårare att ta upp näring ur maten vi äter.
• Maten kommer inte vidare från tolvfingertarmen till tunntarmen förrän bukspottet tagit ner syran i maten och det är det som skyddar tarmluddet från att skadas. Tarmluddet skyddar också mot bakterier, men om bakterier ändå skulle tränga in i tarmludden, så kommer lymfkärlen med sina vita blodkroppar att döda bakterierna inifrån.
• Tunntarmens uppgifter är nedbrytning och upptag, så här bryts maten ned till små molekyler så att de kan passera tarmväggen och sedan tas näringen upp via något som heter epitelceller, och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Vitaminer, mineraler, energi och byggstenar tas upp och en hel del vätska sugs upp från maten i det här skedet.
• Mycket av vårat immunförsvar finns i tarmen, närmare bestämt 80%, och mycket av det finns i tunntarmen.
• Vi har också något som heter tarmkäx i tunntarmen – vilket är en hinna i buken som tarmarna fäster i. Vid fetma så finns det för mycket fett i det här tarmkäxet, och det är detta som kallas det farliga intra-abdominella fettet, det man kallar bukfetma, när fettet ligger runt organ i bukhålan och runt tarmarna. Tarmkäxet innehåller också en hel del lymfnoder.
• Det tar ca 2 timmar för maten att passera tunntarmen.

Tjocktarmen

• När maten passerat via munnen, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen och tunntarmen så kommer den till den sista delen, nämligen tjocktarmen! Den är ca 1.5 meter lång.
• Tjocktarmens uppgifter är bland annat att absorbera korta fettsyror, vatten och elektrolyter samt vitaminer (exempelvis K vitamin och B-vitaminer.
• Det finns ca 1.5 kg bakterier i tjocktarmen och de hjälper till att ta hand om näringsämnena som är kvar i maten och det som blir kvar sen är det som åker till ändhållplatsen: ändtarmen som avföring.
• I tjocktarmen tar det ca 12-24 h för maten att passera!
• Bakterier hjälper till att hålla tarmen tät så att inte en massa “skit” åker ut i blodomloppet. Och dessa bakterier är även viktiga för vårat immunförsvar och en del av dem kan även producera vitamin K och B-vitaminer.
• I tjocktarmen bryts även cellulosa ner av bakterierna som de andra delarna inte klarat av att bryta ner.
• När maten bryts ner i tjocktarmen så jäser maten vilket gör att kroppen kan ta upp de sista näringsämnena. Men det bildas också gaser vid jäsningen som vi pruttar eller rapar ut och det kommer även ut via blodet och lungorna.
• Det finns ett bihang på tjocktarmen som kallas för blindtarmen. Man har gärna opererat bort den tidigare för man trodde det var ett organ som människan inte längre behövde. Men i blindtarmen finns bland annat ett lager av bakterier som kroppen kan behöva, och det är även ett organ som ingår i det lymfatiska systemet. Man kan faktiskt massera magen på ett visst sätt för att hjälpa lymfnoderna vid blindtarmen att “tömma” sig, eller liksom för att få igång lymfflödet i det området. Så är man öm i det området kan man köra den massagen som är att man pressar lite på höger nedre sida av magen och sen går man medsols (om man ser på magen uppifrån).
• Om du behöver gå på toaletten efter en måltid är det inte maten du precis ätit som du behöver göra dig av med. Det tar en halv till två dagar innan maten är redo att komma ut. När vi börjar tugga mat går en signal ner till tjocktarmen att föra den sörjan vidare. Det är det som blivit kvar efter matens resa genom matsmältningssystemet som kommer ut via ändtarmen. Avföringen innehåller bland annat döda celler, vatten, elektrolyter, bakterier, slem, växtfibrer som vi inte kan bryta ner, och brunt gallpigment. Lukten i avföringen kommer från bakterierna, som utgör ⅓ av avföringens vikt.
• Vi har två ringmuskler i ändtarmen. Den ena sitter längre in och den kan vi inte styra, men vi styr den yttre ringmuskeln.
• Tarmtömningen är en reflex som drar igång en rörelse, som gör att vi trycker ut föda i tarmen, då skickas signaler till ryggmärgen, som i sin tur signalerar till tarmen att det är fritt fram att tömma sig. Med hjälp av viljestyrd kraft så kan vi knipa den yttre ringmuskeln, och effekten avstannar.
• Ibland går maten för snabbt genom matsmältningssystemet och kroppen hinner inte ta hand om alla näringsämnen. Detta leder ofta till diarré. Går det för sakta genom systemet tar kroppen istället upp mer än vad den ska ta upp, sånt som kroppen egentligen inte vill ha och man kan bli lite förstoppad om det går för långsamt. En ljusare, lös avföring har gått lite för snabbt genom systemet och har mer vätska, och en mörkare avföring har gått för sakta och blir även torrare.
• En hälsosam passeringstid för maten du äter är ca 18-24 h.
  Du kan testa din normala passeringstid genom att svälja 2 msk vita sesamfrön efter en måltid (skölj ned), notera tid och datum som du svalde dem. Håll sedan koll på din avföring för att se när du ser en större ansamling frö tillsammans (inte bara ett och ett) som är intakta. Notera då tid och datum och kolla din passeringstid.

Det var slutet på matens resa genom kroppen. Ganska spännande hur kroppen tar hand om den energi vi stoppar i den. Och vad mycket som kan gå fel om detta inte fungerar.

Varför kan man få problem med matsmältningen?

Matsmältningen är som sagt ett parasympatiskt system, något som kroppen sköter utan att vi behöver tänka på det. Och det måste vara i “off-läge” för att matsmältningen ska fungera optimalt. Och det betyder att vi behöver äta i lugn och ro, inte stressa och tugga maten ordentligt.

När vi stressar sjunker alla våra vätskor i kroppen, och det går ju åt en del vätska för att maten ska bli en sörja som kan komma sig vidare från magsäcken till tarmarna. Och så tillkommer mer vätska i form av bland annat galla som hjälper till med hela matsmältningen på vägen.
Vid akut stress prioriterar inte kroppen bland annat matsmältning, fortplantning och blod till våra händer och fötter. Och många idag stressar heeeela tiden och det gör ju dessvärre att deras matsmältningssystem får sig en törn.

Tuggar man inte maten tillräckligt så bryts inte kolhydraterna ner tillräckligt mycket då det är i munnen som enzymet amylas bryter ner det. Men det tillverkas också lite amylas i bukspottet i tolvfingertarmen som en liten back-up för att bryta ner kolhydraterna. Men då ska bukspottskörteln vara frisk för att producera tillräckligt med amylas. Och om kolhydraterna inte brytits ner ordentligt kan det bland annat bidra till candidaöverväxt.

Stress kan göra så att man inte producerar lika mycket saltsyra i magsaften, och som vi redan sagt så kan det då leda till bland annat halsbränna och sura uppstötningar. Maten kan inte brytas ner tillräckligt, men det blir även så att risken för att virus, bakterier, svamp och parasiter kommer med ner i tarmen.

Har man glutenintolerans, laktos- eller mjölkproteinintolerans eller celiaki eller andra födoämneskänsligheter eller allergier så blir det också problem i matsmältningen. Eller så är det ett överlastat system, med mycket stress och andra faktorer som lett till dessa känsligheter och allergier.
Även IBS och IBD gör ju att matsmältningen inte fungerar optimalt och att du bland annat inte tar upp så mycket näring som du borde.

Vad kan man få för problem om matsmältningen inte fungerar?

Ja bland mycket annat kan man få några av följande problem om matsmältningen inte fungerar som den ska:

• dåligt näringsupptag
• inte lika mycket ork och energi
• generella magproblem och magsmärtor
• tarmsjukdomar som ulcerös colit, morbus crohns och IBS
• diarré och/eller förstoppning
• födoämnesallergier

Vad kan man göra för att förbättra sin matsmältning?

• Tugga – man tuggar inte maten ordentligt och den passerar systemet i för stora bitar.
• Antinutrienter – blötlägg gärna fröer och nötter innan du äter dem för att bli av med en del av antinutrienterna som bland annat hämmar näringsupptaget.
• Dryck innan maten – drick vatten innan maten istället för att dricka det till maten så att maten inte blir för utspädd (för att bibehålla en bra magsyra-koncentration).
• Mat som irriterar – undvik mat som irriterar ditt system – finn ut vad DU är känslig mot? Spannmål, mjölkprodukter, baljväxter, nötter/frön, lök/kål etc.
• Förstoppning – använd pall när du sitter på toa! När vi sitter på en toalett är inte ändtarmen i optimal vinkel. Om vi däremot sätter upp fötterna på en pall så att vi är i en squatting position så kommer ändtarmen i en bättre vinkel.
• Problem med kött – om du har problem med att smälta kött eller har problem med halsbränna eller sura uppstötningar så kan du dricka citronvatten eller äta ananas för att hjälpa till att producera mer saltsyra. Jag började med det för cirka 2 år sen. Jag kan inte dricka vanligt vatten direkt på morgonen för då blir jag illamående, och det är ett tecken på för lite saltsyra, och därför dricker jag citronvatten varje morgon och förut drack jag det inför varje måltid, men nu behöver jag inte det lika ofta längre.

Bild från biggiesboxers.com

Ta hand om er och er matsmältning!

Senaste blogginläggen