Amning

av | 3 nov, 2019 | Barn & familj, Hälsooptimering

I det här inlägget tas fördelarna med amning upp, lite vad man kan tänka på vid amning och tips och tricks. Det blir ingen fokus på ersättning, men sist i inlägget finns lite tips på bättre ersättning till de små.

När kvinnan blir gravid börjar kroppen direkt förbereda sig på att producera bröstmjölk. Det är den mat som vi som däggdjur ätit sen begynnelsen. Denna finurliga mat som ändrar sig om ditt barn eller du är sjukt!

Det är verkligen en helt otrolig sammansättning av mat.
Det är faktist så finurligt gjort att alla kvinnor som fött barn kan amma. Japp… så har naturen gjort det. Vissa mer, vissa mindre, och så finns det väldigt få undantag där kvinnan inte kan amma.

I dagens samhälle har det blivit så stressat kring förlossning och den första tiden med barnet. Det är ont om tid och personal på sjukhusen och kvinnan får inte samma hjälp hon behöver för att få hjälp att få igång amningen. Så många tror att de inte kan amma, när det kanske handlar om att de inte fått den hjälp och vägledning de behöver för att få igång mjölken.
Till att börja med stannar man inte så länge på sjukhuset efter att barnet är fött. De flesta i alla fall. Och på föräldragrupperna pratas det mycket flyktigt om amning. Många har heller inget stöd i hemmet från andra kvinnor som gått igenom en förlossning och vet hur man får igång en amning.

Men det finns hjälp att få!
Som amningshjälpen. De kan man ringa, sms:a maila etc och få bra hjälp. Det finns även ställen där man kan besöka dem i olika städer. Kolla på amningshjälpens hemsida.

Men…låt oss nu prata om amning!

Hur fungerar det?

I brösten har vi mjölkgångar som förgrenar sig mot bröstvårtan. De finns där hela tiden från att brösten mognar, men det är först under graviditeten som en mjölkbildning börjar ta fart på grund av hormonet prolaktin. Detta sker under den sista tiden av graviditeten och när barnet fötts.

När barnet suger på bröstet frisätts mer prolaktin som signalerar att mer mjölk ska bildas. Så ammar man mer sällan eller t.ex. inte får det att funka så produceras mindre och mindre prolaktin och mjölken sinar. Men så länge barnet får amma fritt så produceras hela tiden mer mjölk. Olika råd, som att amma var tredje eller fjärde timme, kan göra att mammans mjölkproduktion minskar och till sist tar till flaskan (ersättning) för att mamman tror att hon inte har tillräckligt med mjölk för sitt barn. Dessvärre sker detta alltför ofta…

När barnet suger på bröstet frisätts hormonet Oxytocin (lugn- och rohormon) som gör att mjöken börjar drivas ut.
Vid hud mot hud ökar man produktionen av oxytocin och det gör även annan beröring som massage och värme.
Om man känner stress eller/och smärta produceras stresshormonet adrenalin och detta hämmar då produktionen av oxytocin, så amningen försvåras.

När barnet är fött är det bra att få det på magen så snart som möjligt. Bebis kravlar då uppåt mot brösten och dess rörelser uppåt masserar magen som gör att moderkakan kan lossa lättare. När barnet väl hittar brösten och tar sitt första tag frisätts mer oxytocin för att driva ut mjölken, men det gör det också lättare för moderkakan att lossa.
Bebisens väg upp mot brösten brukar delas in i nio steg.

De nio stegen

  • Födelseskrik – bebis kommer ut och skriker. De behöver inte skrika mycket eller särskilt länge, men sjukvårdspersonal vill gärna se så att de andas ordentligt i alla fall.
  • Avslappning – barnet på din mage, hud mot hud och oxytocin produktion som gör att barn och föräldrar blir lugna och avslappnade. Det främjar även matsmältningen, tillväxt och tillit. Denna avslappning verkar också (via forskning) vara för att barnet är trött efter att ha passerat födelsekanalen.
  • Vaknar upp – barnet börjar röra armar, ben och huvudet och kanske till och med för handen till munnen.
  • Aktivitet – barnet börjar se efter brösten. Det finns forskning som säger att brösten luktar som fostervattnet och att det gör att barnet vill söka sig däråt. Men man vet inte säkert om det är så.
  • Krälar – barnet rör sig mot brösten! Det kan ta lång tid beroende på hur långt ner på magen som barnet ligger. Men kom ihåg att barnets krälrörelser mot bröstet masserar magen och hjälper moderkakan att lossna.
  • Vilar – bebis når brösten och vilar lite. Det gör bebis flera gånger under denna processen.
  • Bekantar sig med brösten – bebis ”masserar” brösten lite. Förflyttar sig närmare brösten, öppnar och stänger munnen och roterar huvudet från sida till sida. Bebis slickar även på bröstvårtan och bekantar sig med brösten.
  • Suger – till sist tar bebis ett sugtag och här kan man kanske få hjälpa bebis få rätt tag. För bebis näsa mot bröstvårtan för rätt vinkel.
  • Somnar – bebis har fått i sig råmjölken och somnar. Sen kan de sova väldigt mycket första dygnet och då är det läge för föräldrarna att vila också.

Första dygnen

Så det första är alltså att bebis suger i sig den viktiga råmjölken – även kallad kolostrum. Sen sover ofta bebisarna mycket det första dygnet.
Råmjölken innehåller extra mycket antikroppar och celler som kan hjälpa den nyfödda att bekämpa bakterier.
Om man inte kan få bebis att äta den första tiden när råmjölken kommer kan man istället handmjölka (se nedan info om handmjölkning) i en liten kopp och ge barnet råmjölken senare.

Runt dygn två ska barnet ”beställa” mjölk. Det gör att bebis kommer vilja amma länge och ofta för att beställa den här mjölken, alltså göra så att mjölkproduktionen kommer igång ordentligt. Det behöver inte finnas så mycket mjölk i början, men det kommer. Det kan ta flera dagar, så ha tålamod.

Fri amning är att föredra så att bebis verkligen får beställa den här mjölken. Detta sker i flera dygn, kanske till och med veckor innan det blir lite mer ”rutin” på matningarna.

Men det finns inget som heter att amma var tredje eller var fjärde timme. Lyssna på barnet!
Hur gör man det då?

Barnets signaler

Det finns faktiskt tidiga och sena signaler på att bebis vill äta. Några av dem följer nedan:

  • Tidiga signaler – barnet rör på huvudet, så kallat ”rooting” och öppnar och stänger munnen.
  • Lite senare signaler – barnet sträcker på sig, rör sig mer och mer och för handen till munnen.
  • Sena signaler – Barnet börjar skrika, får ett mer stressat kroppsspråk och blir liksom röd i ansiktet av ansträngning.

 

Bäst är naturligtvis om man känner igen de tidiga signalerna innan bebis blir mer och mer hungrigt, stressat och argt för då får man en lugnare amning. Annars kan amningen störas av barnets humör.

Om barnet redan kommit till de sena signalerna kan man behöva bara hålla barnet nära till en början så att det lugnar ner sig, gärna hud-mot-hud. Sen kan man börja amma.

För barnet till bröstet och först suger ofta barnet ganska snabbt för att få igång utdrivningsreflexen, sen pausar barnet. Sen suger barnet långsammare och mer kraftfullt.

Kom ihåg att stress kring amning gör att adrenalin (stresshormonet) utsöndras och det kan bli svårare att amma. Du kanske behöver en egen liten ritual för amningen, som att fixa fram en god kopp té inför amning, ställa fram en vattenflaska, bulla upp med goa kuddar i soffan eller lägga dig tillrätta bekvämt i sängen, andas lugnt och nästan meditera lite för dig själv eller varför inte be din partner om lite massage. Bara du kan få en amningsstund i lugn och ro för att förenkla amningen.

Bild från narabebis.se

Men hur får man barnet att ta ett bra tag om bröstet?

Om barnet får rätt tag när den ska suga så förebygger man att man får såriga och onda bröstvårtor, man kan undvika mjölkstockning, utdrivningen blir bättre och kan därmed också bilda mer mjölk enklare.

Barnet ska inte bara suga på bröstvårtan utan på en stor del av vårtgården också. Hela vårtgården brukar man säga men detta beror ju på hur stora vårtgårdar man har. Men bröstvårtan ska ganska långt in i halsen på barnet och om det sker får mamman mindre ont i bröstvårtan och mindre komplikationer som exempelvis sår (men sår de första par veckorna eller så är inte ovanligt då bröstet är ovant).

Bild från rikshandboken-bhv.se

Varför är amning så bra?

  • Hud mot hud – frisätter oxytocin som jag skrivit om ovan, och dels hjälper det utdrivningen av mjölk, men hjälper också med anknytningen med den lilla.
  • Artegen föda – ja som jag skrev helt i början så är det denna mat vi gett våra avkommor i alla årtusenden. Det är den mjölk som får vår art att växa och bli stark. Komjölk exempelvis är inte vår artegna föda och är till för att kalven ska växa, inte människobarnet.
  • Sammansättningen – beorende på barnets ålder eller om barnet är sjukt så ändras sammansättningen i mjölken! Helt otroligt finurligt. Kroppen ser till att barnet får i sig det den ska när den ska.
  • Essentiella fettsyror – bröstmjölken ger barnet de essentiella fettsyrorna som behövs för barnets utveckling, nervsystemet, barnets kognitiva förmåga, samt att man tror att det hjälper mot plötslig spädbarnsdöd.
  • Minnesceller – det finns så kallade minnesceller i mjölken som producerar antikroppar mot olika virus och sånt som mamman varit igenom. Immunsystemet styrs alltså och hjälper barnet att utveckla tolerans mot vissa bakterier och virus, samt att bröstmjölken skyddar mot infektioner.
  • Mag- och tarmflora – mjölken innehåller massor av oligosackarider vilka föder de goda bakterierna nere i tjocktarmen. De är alltså ingen näring förutom åt just bakterierna. Det hjälper till att skapa en tät tarmvägg, och ett bättre immunförsvar.
  • Sjukdomar – minskar risken för diabetes typ 1, fetma, högt blodtryck, leukemi, chrons sjukdom och andra tarmsjukdomar.
  • Livmodersammandragande – amningen hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Så skippa det syntetiska oxytocinet och amma istället och bär hud-mot-hud för naturligt oxytocin.

Problem vid amning

En del kan få väldigt ont vid amning. Det kan bero på fel tag hos bebis och det kan vara annat som påverkar.

Man kan faktiskt förbereda bröstvårtorna lite inför amning genom att dra i dem lite, gnugga lätt med en handduk över bröstvårorna och så smörja in regelbundet med lanolin (ullfett). Man kan även gå utan bh så att tyget gnuggar mot bröstvårtorna och härdar dem lite.

Men om man väl fått ont då när barnet kommit och suger, eller om andra problem uppstår, vad gör man då?

  • Mjölkstockning – håll brösten varma och ifrån drag. Om man får återkommande mjölkstockning ska tydligen SPC-flakes vara bra, alltså ett sorts havre. Det ska då ätas som müesli.
  • White spots – mjölken kan kristalliseras och bilda vita prickar som kan plugga igen mjölkgångarna. Det i sig kan också leda till mjölkstockning för att mjölken inte kommer ut. Varmt vatten kan hjälpa, eller att använda olja för att mjuka upp de vita kristallerna för att få bort dem.
  • Sår – det kan vara vanligt att man får små sår de första veckorna då brösten inte är härdade än. Men om såren inte försvinner så kan det bland annat bero på att barnet har fel tag om bröstet när det äter. För att läka sår kan man bland annat smörja med bröstmjölk efter matning och lufttorka. Om det gör alltför ont att amma kan du handmjölka och mata bebis på sked eller med flaska till såren börjat läka.
  • Bakterier och infektioner – det kan bli bakterier och infektioner i såren. Hålla rent och lufttorka är viktigt, men blir det väldigt illa kan man behöva uppsöka vård och endel får antibiotika för sina problem.
  • Svamp – ja man kan få svamp på brösten också. Byt bh-inläggen oftare, se till att vara så torr du kan på brösten, och så kan du blanda bikarbonat ch varmt vatten som du smörjer in det infekterade området med för att sänka pH-värdet. Att äta lågkolhydratskost, dra ner på socker, kan hjälpa att läka ut svampen. Men även barnet måste behandlas. Annars ger ni varandra svamp om och om igen. Att svabba barnets mun med vatten och bikarbonat elöler med vichy-vatten fungerar bra.

Handmjölkning

Vid problem som exempelvis mjölkstockning eller om man vill mjölka ut råmjölken i början så kan man handmjölka.

Handmjölkningen är skonsammare och mer lik ett barns sug än en pump är. Pumpar drar bara i bröstvårtan för att få ut mjölken, medan en bebis masserar och suger på större del av bröstet.

Vid handmjölkning använder man ett så kallat c-grepp och masserar ut mjölken. Man kan behöva byta grepp och arbeta sig runt bröstet.

Se gärna videon här nedan för att se bättre hur man handmjölkar.

Hur kan partnern vara till hjälp?

Partnern kanske inte ammar, men kan vara stöd och hjälp åt den ammande.
Bland annat genom att bara vara där och hjälpa till med annat runtomkring och att tro på mammans förmåga att amma, och vara i närheten och kanske säga saker som ”vad bra du gör det här!”
Positiv feedback kan vara nog så viktigt för den nyblivna mamman.

Partnern kan också erbjuda hud-mot-hud, hjälpa till med blöjbyten, bada den lille, leka, kela och kanske ha sin egna rutin med barnet som bara är deras. För det är ju viktigt att även partnern får en anknytning till barnet.

En bärsjal eller bärsele är också guld värt. Då kommer barnet nära och hemma kan man bära hud mot hud i sjalen. Men även utanför hemmet kan man bära i sjal eller sele och få närhet och trygghet.

Hur länge ska man amma?

Så länge du vill är det korta svaret.
Det finns många olika rekommendationer, men i slutändan är det du som ammar och ditt barn som bestämmer när ni är färdiga.

Så lyssna inte för mycket på vad andra säger, lite på dig själv och känn in ditt barn.

Enligt både WHO och Livsmedelsverket rekommenderar att man helammar i 6 månader. Sen rekommenderar de att man börjar med smakportioner.
Men igen…känner du och ditt barn att ni vill helamma längre, så gör det!

Sen kan man delamma i många månader eller år. Igen, det är upp till den ammande och barnet.

Ersättning

Finns det bra alternativ till amning då?
Ja, alltså du ger ju barnet näring, men ersättningen ändrar inte struktur efter hur barnet mår, så den delen missar man.
Men alla kan inte amma, eller vill inte, och då är ersättning bra.

Några få alternativ på ersättning är:

Sen kan du göra din egna ersättning. Den blir inte Paleo.

Ingredienser:
  • 5 dl mjölk (helst från gräsbetesdjur, högkvalitativ mjölk)
  • 2.5 dl vatten
  • 1.5 dl whey pulver
  • 1/4 tsk Probioplex tarmbakterier
  • 1/2 msk fiskolja (puori eller arcticmed)
  • 2 tsk kollagen
  • 2 droppar D-vitamin
  • 125 mg C-vitamin (ta ur innehållet i kapseln och blanda i ersättningen)
  • 2 tsk kokosolja
Gör så här:

Blanda alla ingredienser i en kastrull ordentligt så att du inte har några klumpar.
Värm upp till kroppstemperatur ungefär.

Mer information om amning och ersättning

Jag skulle varmt rekommendera två avsnitt i podden Förlossningspodden där en barnmorska intervjuas om hur amning fungerar.

Jane del 1
Jane del 2

Jag rekommenderar er att läsa det här inlägget som skrivits av Lena Winroth på Muskelfokus.

Gå gärna in på amningshjalpen.se för att få en massa bra tips och tricks, men även information om hur du kan nå dem om du behöver hjälp.

Sen slår jag ett slag för podden Hälsohormoner där det finns ett avsnitt om amning och ett om doulor.

Boken Amning i vardagen av Marit Olanders rekommenderas å det varmaste! Massa fin information, lätt att söka i. En riktig hjälp i nöden.

Läs gärna det här inlägget av Anna Hallén om välling.

Som ni har förstått i det här inlägget så är jag (Tine)  väldigt för amning. Alla fördelar förutom mat är guld värda och det är så mysigt att dela de där stunderna med den lille.
Men jag säger inte att de som inte ammar gör fel!
Alla gör precis som de vill och det är det som är det fina i kråksången.

Jag hoppas ni fått ut värdefull information om amning i det här inlägget. Hör gärna av er om hur ni har upplevt amning, eller om ni inte ammat alls och hur det var.

 

Ta hand om varandra!

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste blogginläggen

Det lymfatiska systemet – del 3

Det lymfatiska systemet – del 3

I det lymfatiska systemet – del 1 förklarade vi vad det lymfatiska systemet har för funktion och hur det fungerar. I del 2 tog vi upp vad som händer i kroppen när systemet inte fungerar, vad man kan få för sjukdomar och symptom. Läs gärna de inläggen innan du...

läs mer